Yes, it's a question but the answer is always the same


Så kan jag inte längre hålla mig, jag har så mycket inom mig som vill ut. Det finns inte längre några alternativ. Jag slänger på mig jackan över mina hemma-kläder och nästan springer mot skolan. Där ilar jag i den tidiga lördagskvällen som är frisk och ljuvlig och jag har så mycket sångarglädje så det spritter i hela mig. Jag kastar mig in i ett rum och börjar sjunga upp.

Sen äntligen, sen sjunger jag arior och sånger jag älskar, med harmonier och toner jag älskar att sjunga, om och om igen. Efter ett egentilgen lite för långt pass är jag nöjd. Så skönt att kunna få ur sig all vilja och alla känslor som bubblar. Och det är kärlek som bubblar, kärlek till sången, musiken och allt vad den gör med mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0