kajsapalmer

En av de bästa sakerna med att promenera i denna delen av staden är att man plötsligt kan få se ett ekipage galoppera fram på slättera, skritta i sakta mak mellan träden eller trava på tygeln längs vattnet. Det väcker ryttarinnan i mig och jag blir så sugen att själv få vara den som rider i de underbara landskapen.

Detta fina ekipaget (syns kanske inte så väl på bilden) stannade för lite skritt mellan galoppasset runt slätten.




Alltså, allt var så härligt på min lilla promenix och med förra sommarens partymusik i öronen fick jag äkta vårkänslor.