kajsapalmer

Jag säger det igen. Denna dagen, denna dagen. Helt åt fel håll, helt fel tonart, helt fel harmoni, helt fel vinkel, helt fel. Jag är helt slut. Varför kan man undra. Jag svarar följande:

Jag gick upp i normal tid (jag vet, relativt), och åt frukost. Jag hade frukansvärda kramper i magen som kom och gick men bestämde mig för att ignorera och lotsas som om jag var frisk. Så med en besämt inställning gjorde jag mig iordning, bokade tåg till Västerås och begav mig till skolan för uppsjungnin. Jag sjunger upp mellan kramperna. Jag går på en fin konsert som mina fina kamrater hade på lunchen. Jag går hysteriskt fort till stationen för att hinna med tåget. Jag har sånglektion, glömmer min sjal och kutar till stationen på 10 min för att hinna med tåget hem till stockholm. På tåget somnar jag nästan. Jag går sedan hem och handlar på vägen.

Detta hade inte varit någon speciellt ansträngande dag om det inte varit för att jag ju egentligen inte riktigt mår bra. Men imorgon, imorgon är detta borta och allt är som vanligt igen.

Elina sjunger franska sånger och Britta spelar.


Britta spelar vidare och Oskar sjunger Songs of Travel av Williams.