kajsapalmer

Jag kan även idag säga - Vilken dag! Fast idag med en annan bemärkelse. Denna dag har varit väldigt konstig, nästan obehaglig. Den började suveränt med träning på morgonen. Väl på skolan fick vi uppleva lite av en gratiskonsert med Matti Hirvonen och Ida Falk Wiland som skulle dra igenom sitt program som de ska turnera med. Lucky me att jag har Matti som instuderare (givetvis av många anledningar). Ida är verkligen härlig att lyssna till och se på. Hon har sådan otrolig närvaro och man kan inte hjälpa att ryckas med. Kul och inspirerande!

Men när jag satt där, framåt slutet, fick jag en lustig känsla i kroppen. Jag började frysa, och kände mig allmänt hängig. Efteråt gick jag och la mig i en av sofforna och deckade. Jag blev så äckligt trött och hade en obehaglig känsla i kroppen. Jag gaskade dock upp mig, då jag skulle ha instudering, och jag blev faktiskt på bättre humör. Men så kom det tillbaka. Sedan har det fortsatt så. Egentligen skulle jag ha cyklat på SATS ikväll, men det blir det faktiskt inget med.

Jätteroligt inlägg, verkligen, men detta är läget. Hellst skulle jag nu bara vilja vara hemma hos min lilla mamma så hon kunde stryka mig över huvudet och säga att det går över. Mitt hopp om att någonsin bli som vanligt igen är ganska litet. Men som tur är har jag två opera-dvd här hemma, kanske kan de distrahera mig lite.