kajsapalmer

På väg hem från ytteligare en fantastisk sånglektion satt jag mitt emot en kvinna i medelåldern. Hon satt där och läste tidningen, nyklippt, lagom sminkad, piffiga kläder och med en lugn och harmonisk min. Hon var kanske på väg hem från jobbet, ett jobb som hon går till varje dag, ett jobb som ger henne fast inkomst, ekonomisk trygghet och som gör att hon kan klippa håret regelbundet, köpa smycken och piffiga kläder. Hon åker hem till sin familj och äter lugn middag där det talas om dagen, morgondagen och framtiden.

Hon är trygg. Hon har ett jobb, en familj och ett hem.

Mitt emot henne sitter jag. Jag är på väg hem från en sånglektion som kostat mig ett antal hundralappar. Jag är lycklig och inspirerad. Jag sitter i hetsiga och spridda tankar om sång, känslor och livet. Varje månad dimper det ned csn-pengar som går till mat, viktiga nödvändigheter och lite nöje. Med god planering kan man nästan få lite livskvalité. Jag är på väg hem till ett litet, litet rum där jag som högst lagar till gröt i micron och dricker en kopp te i min ensamhet.

Tänk vad olika liv vi lever. Kommer jag någonsin leva ett liv som den kvinnan som satt mitt emot mig? Eller frågan är egentligen om jag Vill leva det livet?!