En längtan
Lyssnar på en kompis spellista. Vi har bytt icke-opera-eller-klassisk-musik-spellistor med varandra. Väldigt intressant. Plötsligt ljuder summertime (jazz-version) och jag drabbas av en längtan till sommaren i staden. Jag drabbas av en längtan efter långa promenader på Djurgården i kvällsolen. Efter varma shoppingrundor och glassar i farten.
Men nu är det höst. Det är inget fel med det. Imorgon blir det i alla fall med säkerhet promenad i paradiset. Känner för att gå och aldrig stanna, inte stanna förrän tankarna och känslorna är sorterade och utredda. Jag känner för att samtidigt lyssna på musik och inte stoppa förrän allt är klart. Jag känner för en ledig dag, en mellanlandning.
Men samtidigt känner jag inte alls för att mellanlanda, jag känner för att fortsätta frammåt, utan att stanna, utan att stoppa.
Imorgon blir definitivt en promenad i paradiset. 
