kajsapalmer

Hur ska jag kunna fösklara känslan jag får när jag ser och lyssnar till Prokofievs Romeo & Julia. Känslan är obeskrivlig. När jag sitter i salongen på Operan vet jag inte vart jag ska ta vägen, hela mitt inre fylls av något stor och samtidigt som jag nästan får kramp inombords, blir jag mer avslappnad än någonsin. Det är så oerhört vackert och det vackra gör tragiken än mer tragisk.

Igår var jag alltså åter på Romeo och Julia på Operan och var lika hänförd denna gång. Musiken är ju så vacker och historian så tragiskt. Det är allt på en gång liksom. Igår var det andra dansare, vilket gjorde att det blev lite annorlunda karatärer, men inte nödvändigtvis på ett negativt sätt.

Nej, jag vet verkligen inte vad jag ska säga. Jag blir mållös varje gång. Lyssna för tusan på verket eller om du har möjlighet så se balletten!!!

Här får du ett smakprov på allt det översvallande. Epilogen ur Romeo och Julia.