Den onda cirkeln
Alltså, det här med sång...
Det är så oerhört känsligt. Det räcker att man solat, att man ska ha mens, att man är trött, att man inte ätit på en stund, att man har träningsvärk eller att man helt enkelt har mycket att fundera på och är lite nedstämd. Och mindre nedstämd blir man ju inte precis av att sången går piss.
..å andra sidan. Är man glad, inte torr i halsen, pigg, har sovit ut, har en jämn sockerbalans och är allmänt lycklig. Då fungerar sången otroligt bra och man blir ännu mer lycklig.
Jag har idag haft sånglektion och såg fram emot detta, då jag inte riktigt hittat tillbaka till förra veckans form. Jag gick dit lite smått förvirrad, men gick därifrån Ännu mer förivirrad. Tänk om jag ändå hade fått sluta denna terminen och känna mig lite säker och bra och inte förvirrad!
Det är givetvis inte försent att ändra på det. Påväg hem funderade jag på hur jag skulle gå tillväga. Det bästa sättet är att försöka få tillbaka min lycka, och hur gör man det? Hur har jag gjort förut? Jo, man gör saker man tycker om att göra. Vad tycker jag om att göra? Sjunga och....sjunga...Damn.
En instrumentalist hade kanske börjar nöta. Nöta timme ut och timme in, men det fungerar inte för mig i alla fall. Är jag inte i form fysiskt och psykiskt måste jag hitta sätt att komma iform på annat sätt. Och det är ju jätteviktigt att lära sig, för man lär ju aldrig sluta hamna i fallgropar.
Jag har i alla fall lånat hem Elisabeth Söderströms memoarer och två Operor, Rusalka och Otello, på dvd. Så vi får se om det kan göra susen.
Det är så oerhört känsligt. Det räcker att man solat, att man ska ha mens, att man är trött, att man inte ätit på en stund, att man har träningsvärk eller att man helt enkelt har mycket att fundera på och är lite nedstämd. Och mindre nedstämd blir man ju inte precis av att sången går piss.
..å andra sidan. Är man glad, inte torr i halsen, pigg, har sovit ut, har en jämn sockerbalans och är allmänt lycklig. Då fungerar sången otroligt bra och man blir ännu mer lycklig.
Jag har idag haft sånglektion och såg fram emot detta, då jag inte riktigt hittat tillbaka till förra veckans form. Jag gick dit lite smått förvirrad, men gick därifrån Ännu mer förivirrad. Tänk om jag ändå hade fått sluta denna terminen och känna mig lite säker och bra och inte förvirrad!
Det är givetvis inte försent att ändra på det. Påväg hem funderade jag på hur jag skulle gå tillväga. Det bästa sättet är att försöka få tillbaka min lycka, och hur gör man det? Hur har jag gjort förut? Jo, man gör saker man tycker om att göra. Vad tycker jag om att göra? Sjunga och....sjunga...Damn.
En instrumentalist hade kanske börjar nöta. Nöta timme ut och timme in, men det fungerar inte för mig i alla fall. Är jag inte i form fysiskt och psykiskt måste jag hitta sätt att komma iform på annat sätt. Och det är ju jätteviktigt att lära sig, för man lär ju aldrig sluta hamna i fallgropar.
Jag har i alla fall lånat hem Elisabeth Söderströms memoarer och två Operor, Rusalka och Otello, på dvd. Så vi får se om det kan göra susen.
Kommentarer
Trackback
