Oförklarligt
Uppe med tuppen och lyssnar på lugn och mysig musik. Morgonmusik. Jag vet inte vad det är med mig, eller vad som blev av mig igår. Det pirrade, pirrar fortfarande, i magen. Ni vet när man är sådär riktigt kär, förväntansfull eller glad. Men jag kan liksom inte koppla ihop mig med någon av de sinnesstämningarna. Kanske är det helt enkelt det nya året som börjar närma sig, som skapar förväntan i mig. Ja misstänker dock att det är något helt annat, något jag måste glömma och lägga bakom mig. Varför är det så svårt att släppa taget?
Jag får en främmande osäkerhet, flackande blick och pirr i magen och det är inte bra för mig, det är inte jag. Men nu är som sagt ett nytt år påväg och kanske kommer detta bli ett år då jag lär mig att släppa taget, att våga lita på mitt hjärta, stå för mina känslor och mina tankar. Kanske kommer detta bli det år då jag lever i nuet och i framtiden. Kanske blir detta mitt år, mitt år då jag bestämmer över mig själv och mitt öde. Detta blir kanske mitt år, och endast det.
