Äntligen hemma...?

Nu är jag hemma igen. Efter en 40 minuters försenad tågresa begav jag mig direkt till skolan där jag var med i en konsert. Det var en gitarrkonsert, jag och Karima Essabih framförde Carmens Seguidilla. Jag är ingen van gitarrlyssnare, men det är verkligen något speciellt över gitarrtoner. Det skapar en speciell stämning och kan vara hjärtslitande vackert. Inte stort och svullsitgt som 1800-tals opera, men vackert, klagande, målande och lidelsefullt. Ruskitgt vackert.

Jag har precis värmt den sista slurk glögg och tänt det tredje ljuset i min adventsljusstake. Jag lyssnar på vinter-listan. Höstlistan funkar inte längre, nu måste jag skaffa mig vintermusik. Dags att skaffa sig ny musik och nya upplevelser, nya minnen och nya erfarenheter. 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0