Veckoslut...
Fredag, och jag sitter och lyssnar på Litanei av Schubert, helt underbart vackert! Jag lyssnar på denna eftersom den är en av fyra sånger jag ska lära mig denna veckan och som jag ska sjunga den 31 oktober i Öjaby kyrka. Jag jobbar bra under press, så det blir förhopningsvis inga problem. Det är inga svåra bitar heller för den delen, så jag känner mig faktiskt ganska lugn...än så länge.
Öjaby är dock inte det enda stället jag ska sjunga på den helgen. Igår pratade jag nämligen med den kära, kära kantorskan i Väckelsång och jag berätta om hur jag tänkt på henne och kören den senaste tiden och saknad dom alla. Hon blev bara glad över att jag ville vara med och sjunga i kören den 1 november. Jag behöver bara omboka min biljett (den gick att ombokas som tur var). Åh, vad jag längtar!! Jag har saknat det väldigt mycket!
Det är mycket jag vill hinna med den helgen jag kommer ned, så det krävs noga planering för att hinna med så mycket som möjligt. Tyvärr hinner man inte träffa så många under bara en helg, och särksilt inte när man ska sjunga både lördag och söndag.
Under mitt samtal med den kära, kära kantorskan nämnde jag att jag skulle komma hem vid lucia och titta, och att det skulle bli det första året sedan jag var 5 som jag inte deltog. Hon svarade:
-Men det är väl onödigt att du ar upp plats i bänkarna! Där är ju så trång ändå!
Så, jag ska se till att vara med i tåget i år också, som alla andra år i mitt liv.
Jag har i alla fall en hel del att studera in till nästa helg, plus det vanliga som måste läras in i skolan. Nu åker i och för sig min vänbo hem, men upp kommer istället min kära syster. Men hon får tåla att jag måste plugga lite. Jag ser dock fram emot hennes ankomst väldgt mycket, och har längtat länge efter att få träffa henne igen.
Öjaby är dock inte det enda stället jag ska sjunga på den helgen. Igår pratade jag nämligen med den kära, kära kantorskan i Väckelsång och jag berätta om hur jag tänkt på henne och kören den senaste tiden och saknad dom alla. Hon blev bara glad över att jag ville vara med och sjunga i kören den 1 november. Jag behöver bara omboka min biljett (den gick att ombokas som tur var). Åh, vad jag längtar!! Jag har saknat det väldigt mycket!
Det är mycket jag vill hinna med den helgen jag kommer ned, så det krävs noga planering för att hinna med så mycket som möjligt. Tyvärr hinner man inte träffa så många under bara en helg, och särksilt inte när man ska sjunga både lördag och söndag.
Under mitt samtal med den kära, kära kantorskan nämnde jag att jag skulle komma hem vid lucia och titta, och att det skulle bli det första året sedan jag var 5 som jag inte deltog. Hon svarade:
-Men det är väl onödigt att du ar upp plats i bänkarna! Där är ju så trång ändå!
Så, jag ska se till att vara med i tåget i år också, som alla andra år i mitt liv.
Jag har i alla fall en hel del att studera in till nästa helg, plus det vanliga som måste läras in i skolan. Nu åker i och för sig min vänbo hem, men upp kommer istället min kära syster. Men hon får tåla att jag måste plugga lite. Jag ser dock fram emot hennes ankomst väldgt mycket, och har längtat länge efter att få träffa henne igen.
Kommentarer
Trackback
