Känslopussel

Hemma i Smålands skogar. Jag har inte skådat ett liknande vinterväder på mycket länge! Tänk om vi kunde få en så här vacker julafton!!

En bussresa från Stockholm till Växjö på sju timmar lämnade verkligen uttrymme till eftertanke. Jag kom underfund med mycket, men det var inte förrän idag som jag verkligen kunde lägga alla bitar på plats. Detta med hjälp av de människor som känner mig bättre än mig själv-min mamma och min lillasyster.

Nu vet jag varför jag varit på sådant strålande humör på sista tiden, varför jag gått runt och lett, varför jag varit så nöjd med mig själv och varför jag älskar Stockholm. Det blir helt enkelt inte alltid som man tänkt sig, och jag har nog bestämt mig för inte hålla emot mer.

Nu ska jag gå och sova. Imorgon väntar städning i vårt stora hus!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0