Ibland ska man ha lite tur

Ibland. På fredag ska vi spela in varsitt bidrag till en skiva med oss från Musikalisk specialisering på Växjö Universitet. Jag har ännu inte övat med pianisten, och pinsamt nog har jag mig själv att skylla. Jag har inte tänkt på att kontakta den stackaren. Idag gjorde jag dock det och bad så mycket om ursäkt och jag fick en tid i eftermiddag. Vilken tur! Givetvis finns en baksida med detta. Jag missar åter veckans körrepetition. Vi är bara tre altar just nu, och om en försvinner är ju det en tredjedel av stämman. Det är tur att vi inte har något uppträdande på ett tag.

När jag ringde och berättade den tråkiga nyheten för vår kära kantorska bestämde vi dock att jag skulle vara med och sjunga på Valborg. Jag har varit med en gång tidigare och jag tycker faktiskt väldigt mycket om det. Jag har blivit mer fäst vid traditioner på senare dar'. Det är så härliga vår-sånger som man sjunger vid Valborg. Sköna Maj, Vintern rasat och nu grönskar det är bara några exempel. Ja, det ska bli mysigt.
 Meningen var att jag och vår kära kantorska skulle gå igenom mina solopartier i ett Mendelson verk idag, men vi får hitta en annan tid till det. Det 31 maj ska vi nämligen i Väckelsång ha en Mendelson-konsert. Det blir skojigt! :)

Jag var idag med på Jennys lektion. Det är bra att vara med på andras lektoiner och lyssna. Jenny har blivit ruskigt bra och jag börjar känna att det är dags för en annan att ta tag i övningen. Inte kan jag låta Jenny överglänsa. Överrösta gör hon nog dock i vilket fall för hon har en fantastisk fyllig och stor mezzoröst. Men jag tror på vår affärsidé med en sopran och en mezzo för paketpris. Vi kommer slå världen med häpnad! Vänta bara! :)


Kommentarer
Postat av: Jenny

...Sköna maj välkommen, TILL VÅR BYGD IGEN! Måste nog hålla med dig, jag blir allt mer fäst vid det gamla det säkra, ju längre tiden går. Framförallt känner jag hur "socken"-kär jag blivit, gillar Mjöhult och gödslespridarna.



Angående "la operadivas AB", nog lär vi slå världen med häpnad alltid! Vad som återstå att se är på vilket sätt de häpnar; )

(det var fasligt vad du öser beröm, jag tackar så hjärtligt. Ställer mig emellertid tveksam till om jag skulle kunna överrösta dig, alla vet ju att sopraner skriker värst;)

Kram på dig!

2009-04-22 @ 16:39:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0