Kraftansträngningar är kraftansträngande
Jag gick upp i normal tid (jag vet, relativt), och åt frukost. Jag hade frukansvärda kramper i magen som kom och gick men bestämde mig för att ignorera och lotsas som om jag var frisk. Så med en besämt inställning gjorde jag mig iordning, bokade tåg till Västerås och begav mig till skolan för uppsjungnin. Jag sjunger upp mellan kramperna. Jag går på en fin konsert som mina fina kamrater hade på lunchen. Jag går hysteriskt fort till stationen för att hinna med tåget. Jag har sånglektion, glömmer min sjal och kutar till stationen på 10 min för att hinna med tåget hem till stockholm. På tåget somnar jag nästan. Jag går sedan hem och handlar på vägen.
Detta hade inte varit någon speciellt ansträngande dag om det inte varit för att jag ju egentligen inte riktigt mår bra. Men imorgon, imorgon är detta borta och allt är som vanligt igen.
Elina sjunger franska sånger och Britta spelar. 
Britta spelar vidare och Oskar sjunger Songs of Travel av Williams.
Herregud. Detta är en sån konstig och avig...
Herregud. Detta är en sån konstig och avig dag. Det är en sådan dag då man kanske gjort bättre i att stanna under täcket. Jag har i alla fall haft sånglektion för att sedan springa till stationen på 10 minuter. Det är ingen dålig bedrift kan jag avslöja. Nu ska jag, som känner mig lika konstig och avig som denna dagen, bege mig hem och hoppas att morgondagen vaknar som vanligt igen.
Jag har bestämt mig. Jag mår toppen idag. ...
Jag har bestämt mig. Jag mår toppen idag. Kramperna i magen ignoreras och jag beger mig efter lunch iväg mot västerås för sånglektion. Solen skiner och idag Är en riktig vårdag!
Med tankens kraft
Mindre är dock känslan av min ofriska kropp som verkar ha bestämt sig för att jag inte ska må bra. Lustigt. Jag tänker dock försöka med tankens kraft vakna frisk imorgon. Om jag tänker "Åh, vad härligt att vakna upp och vara frisk" så kanske jag är det...det är ju värt ett försök i alla fall. Palla en dag till hemma...
Alltså! Klockan är över 18 och stockholm s...
Alltså! Klockan är över 18 och stockholm skiner och andas vår. Riktigt goda tider är på väg.
Tankens inverkan
Idag har jag för övrigt bara kollat på dålig tv (förutom lyxfällan dåra, det är ju bra!), vilat och kurerat. Om jag är frisk imorgon? Jag ber varannan minut...
När Kajsa är sjuk
Patrick Grimlund i Lyxfällan
Damn!
1. Mitt humör
2. Mina planer
3. Ska jag behöva sitta hemma en hel dag?!
Usch och fy för sjuka. Men jag har ett litet hopp om att det ska bli bättre tills imorgon så jag kan få min sånglektion. Åh, snälla, jag har ju inte missar en enda sånglektion än, låt inte detta bli den första!!
Så, nu har jag fått ur mig min förtvivlan. Nu börjar kureringen...
Vecka 13
Veckan i övrigt kommer bjuda på sånglektion i Västerås, musikteori, pianolektion, gehör och allt som hör till vardagen till. Nu när jag förhopppningsvis får mitt studentkort kommer jag åter kunna gå på operan igen, vilket betyder att jag förmodligen dena veckan i alla fall kommer se Don Pasquale. Yehuu!
Operahunkar & operadivor
Det blir i så fall allt från nya till äldre män och kvinnor som är snygga, som sjunger bra eller bara är fantastiska i allmänhet. Ska göra lite research på ämnet.
Mitt liv en söndag
Hur underbart är det inte att få känna pirr i magen, känna lyckan spridas inifrån och ut i fingertopparna och få munnen att spricka upp i ett stort leende. Allt för inget särskilt, bara för livet.
Nu har jag sett Turandot av Puccini för första gången. Turandot sjöngs av Eva Marton och Calaf av Michael Sylvester. Jag tror inspelningen var från 1994 och det märks. Det märks på sättet de för sig, på regin, på kläderna och på scenen. Det märks på sångarna både tekniskt och fysiskt...
Vad annat kan jag säga. Operan är lite annorlunda i karaktären, det var ju den sista operan Puccini skrev innan han dog (han hann förresten inte skriva klart den, den har fullbordats(?) i efterhand). Musiken har sina fina bitar, operan har sina hits men så mycket mer tycker jag inte om den nu. Finalen är ju bra, men jag måste kanske se den någon mer gång för att uppskatta den mer. Hej och hå, men se den själv och avgör vettja! :)
Min mamma
Mamma med Maskot
Mitt liv en lördag
Vilken härlig kväll det var igår. Så underbart att få ha på sig klackar utan att halka runt i snö och på is. Vad underbart att gå med öppen kappa och ändå vara varm. Vad underbart att gå på opera med fina människor och se på begåvade sångare. Vad underbart att få mysa med ost och vin med nya och gamla bekanta. Hur underbar en lördagskväll kan vara. Vad underbart liv jag har. Hejja!
Time for som opera
Enkel men trevlig top med nya tights tillsammans med min fashionabla tvättmaskin...
Ett försök på close-up på tightsen. Fina är de i alla fall...
Mina smycken från bl a Pandora och Lotta Djossou
Hur gör du?
När man inte kan få ”the real thing” får man ta till annat. Vissa plockar fram leksakerna, vissa läser och vissa lyssnar. Jag, jag är en av de som lånar filmer… operafilmer alltså. Vad trodde du? När jag av olika anledningar inte kan besöka operan, eller om dess utbud inte tillfredställer mig, lånar jag filmer, operafilmer. Nu har mitt csn-kort gått ut och jag har ännu inte fått mitt nya. Därför har jag nu en bunt opera-dvd som ligger och väntar på att bli sedda.
Opera en lördag
Det är alltid lika kul att gå på opera en lördag, liksom lite extra. Det är väl egentligen ingen skillnad, förutom att man kanske hinner göra sig iordning och att man slipper stressa i de kläder man gått i hela dagen. Idag är det lördag och idag ska Kajsa på opera. Då vill hon ha på sig något extra. Vad det blir...är inte helt enkelt...
Vilken härlig da', tra la la laaa
En dag med lite smått nederbörd, värme, promenad och Figaros bröllop på Folkoperan! Yehuu! En riktigt bra dag skulle jag gissa. Det blir bra med lite lättsam Mozart efter min Strauss-upplevelse igår. Salome gav mig väldigt lustiga (...) drömmar.
Men det ska verkligen bli kul att se eleverna på Göteborgs högskola för scen och musik (läs operahögskolan i Göteborg). Tralla lala laaa!
Nu ska jag snart snöra på mig skorna och bege mig ut på promenix i värmen. Addio!
Salome - en blodig historia
Det blev en mycket blodig final i en väldigt bra uppsättning av Salome av Strauss. Nadja Michael var kanske inte den bästa Salome vokalt, men i övrigt var hon fantastisk! Det är ingen enkel roll det dära, men ändå konstigt nog något jag gärna skulle göra. Tro nu inte några lustiga tankar om mig, vad jag menar är att rollen verkligen ger utrymme att bara vara impusliv och gå på känlsan. Det är galet!
Här bjuder jag på finalen från den uppsättning jag såg.
Ah! Ich habe deinen Mund geküsst!
Salome sjunger "Ah! Ich habe deinen Mund geküsst" i finalen av operan med samma namn av Strauss. Just denna opera ska jag uppleva nu, hemma i min soffa. Detta efter att ha lärt lillkillen spela "When the saints" på piano. Kontraser är bra men Strauss är bättre och bäst, det är Birgit Nilsson vars stämma ni förhoppningsvis just nu avnjuter (det är ju hon som sjunger i exemplet).
Salome för kvällen är dock Nadja Michael, men jag har hört att denna uppsättning fått bra kritik så det ska bli ruskigt kul...eller ja...så värst kul är kanske inte själva operans handling...but still...
Fredag
Min andra tanke var att det kändes lite förkylt. Jag startade därför kurering direkt. det blev en förmiddag hemma med esperitox och Don Carlo (Operan, dåra...). Efter lunch kände jag mig bätter och begav mig till skolan för övning. OM det gick bra! Herregud vad underbart det är att sjunga!
Snart blir jag bjuden på middag med den vilda ungen och hans mamma! Mys!
