Dansa med mig!
Är precis hemkommen från Operan och är förvånad hur lite klockan faktiskt är. Det brukar annars bli så sent, men ikväll var det ju bara en akt, ikväll var det ju Elektra.
Strauss, Strauss, Strauss hur gör du? Vad gör du för att skapa sådan fantastisk musik?!
Katarina Dalayman som Elektra, Marianne Eklöf som Klytaimnestra och Emma Vetter som Chrysothemis och får jag säga åter igen Katarina Dalayman som Elektra. Bredvid henne bleknade nästan de andra. Härligt att höra en sådan röst som likt en bulldoozer drar fram och fyller hela salen.
Inga klagomål ikväll, även om det finns saker som var till mindre belåtenhet. Fantastisk musik och härliga röster.
Vad som dock är frustrerande är det faktum att jag inte kan få utlopp för min inspiration i och med min förkylning. Helst skulle jag vilja låsa in mig i ett övningsrum och sjunga med själ och hjärta, men nej, det går ju inte. Jag måste få bli frisk och det är FORT!
Redo att möta hösten?
Vaken!
Jag låter inte detta ta ned mig. Men passet på sats idag får jag kanske ge upp, med tanke ¨på den obehagliga upplevelsen efter gårdagens. Synd...men nu sk ajag bli frisk.
Dom andra
Frisk och sund
Två kapslar E-vitamin, ett glas c-vitamin, 2 doser esperitox, ett pass Body Pump senare sitter jag med en varma koppen och tänker att nu, nu ska jag väl ändå bli frisk. En tryckande känsla över bröstet dök dock upp efter Body Pumpen, men jag tänker att det är musklerna som är slut.
Nu har jag inhadlat riktig mat, jag har köpt frukt och grönsaker. Nu satsat jag, nu ska jag bli frisk och sund.
Vindarna vänder.
Bannemejj!
Tisdag
Ahh, tisdagsmorgon och jag känner mig en aning mer positiv än igår...i och för sig var jag oerhört negativ igår, så det säger kanske inte så mycket. Hur som helt ska jag försöka göra denna dag till den bästa möjliga. Vaknade med igentorkad hals och slem från lungor till tungrot, men jag ska fortfarande försöka göra denna dag till den bästa möjliga. Önska mig lycka till!!
en bra låt helt enkelt
That's my name med Akcent
Den kan anses knasigt, konstigt och knäppt men denna låter väcker något hos mig. Det är minnen, dofter, känslor och smaker.
Det är smaken av sommarkväll, av cykelturer i mörkret. Smak av martini och av heta kyssar.
Det är doften av nyklippt gräs, av parfym och daggstänkt morgon.
Det är känslan av ljummen luft mot huden, känslan av frihet och mjuka läppar.
Det är minnen från en sommar.
Det är också bilder tillsammans med min syster, tillsammans med min mamma och tillsammans med mig själv. Det är också smaker av mammas bröd, av mjukglass och vatten, massor med vatten.
Det är också dofter av nystädat, av hårspray och av blöt hund.
Det är också känslan av välmående, av ledighet, av gräs mot sina fötter och vind i sitt hår.
Det är också minnen från en sommar.
Denna låten är helt enkelt bra. What more can I say! ;)
Buberry in my ♥
Förresten...
Här är btw en kudde jag köpte i trans. Men visst är den grann?! Riktigt Kajsa-like.
Konsten att stå emot det förbjudna...
Jag sitter i detta nu och lyssnar på Mariah Carey, och som om det inte skulle vara pinsamt nog är det julsånger som spelas. Japp, there you have it. Jag lyssnar på julsånger och planerar julklappar. Det är alldeles för tidigt! Men jag kan inte stå emot, jag behöver tänka på något annant.
Förhoppningsvis kommer dagens sånglektion få mig på lite andra tankar.
Vardagslyx?
Men imorgon bär det faktiskt av till IKEA och även om jag inte ska köpa något kommer det mätta min inredningshunger för ett tag.
Igårkväll fick jag dock avnjuta ett glas vin i en riktig soffa. En riktigt trevlig afton med riktigt trevligt sällskap i en riktig soffa. Det är lyx.
Friday-night
Yes, nu är det fredag och jag är nyss hemkommen från ett härligt men tufft träningspass. I och med att jag träänat både onsdag och torsdag var det ett klart handikapp med den träningsvärk jag hade. But still, fantastico!
Nu ska jag iväg till Elina som har tjejkväll och vem vet, det blir kanske en liten runda på stan?
Ha en fantastisk fredagskväll vare sig du myser i soffan eller i baren eller på dansgolvet. Ciao!
Träääningsvärk en freeeeedag!
Träääningsvärken var påtaglig idag när jag vaknade. Och vad hjälper bäst mot det? Jo, mera träning förståss, idag blir det shape med min blivande longlasting-kick-ass-operasångerska.
Nu hinner jag handla och äta frukost i lugn och ro. Sedan blir det övning och gemensam sång. Sång ja, detta fantastiska fenomen. Tror att jag sjunger lite på "Seit ich ihn gesehen" idag på gemensam, även om jag helst velat sjunga Carmen, men jag får lugna mig tills jag kan den lite bättre.
Nu är det frukost som gäller. Åh, vad jag älskar min havregrynsgröt.
Dröm i vers?
Nu ska jag strax knoppa in, men först lite Pusjkin. Kan nästan inte slita mig från Eugen Onegin, denna roman i versform. Jag tror dock att det är bra i lagom dos (även om det är svårt attt begränsa sig) för jag har märkt en tendens att tänka i vers, vilja skriva meddelanden i vers och att tala i vers. Inte bra.
Men drömma i vers kan ju inte skada, därför får det bli Pusjkin innan jag somnar.
Till sömnen jag snart inom kort,
ska åka hit och ska åka bort,
ty drömmarna de brukar bära
oss genom moln, så blå, så skära
Men innan vi tyckts somna ha,
går solen upp, är dagen här
då minns vi ej vad drömmen sa.
Men nu till dröm, säg, ses vi där?
Sång för själen
Tänk vad det kan vara härligt att leva, och framför allt att sjunga. Det är verkligen skillnad mellan att sjunga och verkligen sjunga...om ni förstår...
Att få sjunga med sin egen röst och ur själ och hjärta gör att man blir så himlans glad och uppåt. Sången ger då en otrolig energikick (och en energisk sångpedagog hjälper ju till också givetvis).
Men nu ska jag inte slösa mer tid på att smattra på tangentbordet, nu ska här lyssnas och reflekteras på dagens lektion. Ciao!
Fantastisk kväll!!
Men Rigoletto var inte dålig, absolut inte. Jesper Taube, som sjöng titelrollen, var väldigt bra! Han har det gör att det blir instressant. En annan som är imponerande på väldigt många sätt är ju Karolina Blixt. Herre min skapare, vad hon är lång!! Bredvid den lilla tenoren såg det nästan galet ut. Men hon är häftig, åh, vad hon är häftig.
Operan innehåller ju massor med hits, vilket håller igång den hela tiden. Men som sagt en stor eloge till Taube.
Idag ska jag som tur är ha sånglektion. Varje gång man varit på opera blir man ju supertaggad och inspirerad, denna gången var inget undantag. Så idag ska det sjungas för glatta livet.
Här är lite bilder från igår. En galet härlig dag i ett galet härligt Stockholm.
Onsdagskväll med extra guldkant
Först ska jag träffa min blivande kick-ass-opersångerska till vän då vi ska käka middag. Ah, en onsdagskväll som kommer gnistra och spraka. Det kan ju bara inte misslyckas eller hur?
150 spänn hos läkaren vs 150 spänn på gymmet
"Jag skulle vilja känna på halsen när du anser att den är svullen, för ofta när folk kommer och sägar att de är svullna är de det inte alls..." Tack!!
150 spänn är inte mycket, men 150 spänn kunde ha spenderats på något betydligt mer användbart...som tvål eller handsprit kanske?!
Well, well, eftersom jag verkar vara frisk som en nötkärna är det väl inget som hindrar lite cykling och core på gymmet. Nej, just det! Au revoir, mes coupins!
What?!
Grejen är att det var likadant sist jag skulle kolla upp samma fenomen, då hos en halsspecialist. Dagen innan var det svullen, ömt och hemskt, men dagen då jag skulle till läkaren...borta. Givetvis hittade de ingenting. Får se om det kan tänkas finnas något idag. Om inte annat kan de kanske svara på det ena och det andra om jag berättar lite.
Ah, dessa hala halsar.
God natt? Jajjemänn!
Imorgon. Vårdcentralen, träna?, middag på ciao ciao och Rigoletto. Kan bli en riktigt bra dag.
Nu. Pusjkin och så småningom sömn. Kommer blir en riktigt bra natt.
Önskar det samma om din morgondag och din natt! ♥
Eugen Onegin x2
Men, tvi fick jag. Jag blev så trött i kroppen och min halssvullnad tog över. Imorgon ska jag till vårdcentralen och kolla upp den här förbaskade halsen.
Jag var, innan jag skulle bege mig hemmåt igen, tvungen att lämna tillbaka de opera-DVD jag lånat och givetvis låna nya. De nya fick bli Manon Lescaut av Puccini och Eugen Onegin av Tjajkovskij. Underbar opera och den speglar mitt humör väldigt mycket just nu. Jag drabbades, då jag stod i mitten av rotrundan i statsbiblioteket, av en längtan att kura ned mig under en filt och med en varm kopp te läsa en riktigt bra bok. Jag fick en plötslig nostalgisk upplevelse från förra året då jag läste Krig och fred och fick ett omättat sug efter just det ryska vemodet.
Där har ni anledningen till att jag lånade Eugen Onegin och där har ni anledningen till att jag även lånade Eugen Onegin av Pusjkin. Nu ska det läsas roman i versform från 1800-talets Ryssland. Precis vad jag längtat efter! Så nu sitter jag här, med koppen bredvid mig och filten om mig. Nu är det dags att börja...
Morgonstund har guld i mun...och svullnad i halsen...
Nya tag. Vaknade visserligen med fortsatt svullnad i halsen, men har jag inte gjort det nu i åratal? Jo. Så idag blir det skola, sång och övning. Gårdagen fick mig verkligen att inse att det inte är så dumt att gå i skola ändå, eller i alla fall ha något att göra om dagarna. Nä, nu måste jag trava iväg. Ha en fin höstigdag och tänk positiva tankar!
Wo ich hin nur blikke, seh' ich ihn allein
Mitt i mitt sjuk-depp ringde dock min fina vän Jenny och höll ett pepp-tal i riktig val-anda! Hon fick mig genast på bättre humör och jag började på att mer ordentligt arbeta med Frauenliebe und leben som jag ska försöka lära mig ordentligt. Nu är motivationen igång igen och kanske ska jag bli kvitt min svullna hals trots allt!
Men visst är det vackert, frauenliebe und leben av Schumann...
"Seit ich ihn gesehen, glaub ich blind zu sein, wo ich hin nur blikke seh' ich ihn allein,
wie im wachen Traume schwebt sein Bild mir vor, taucht aus tiefstem Dunkel heller, heller nur empor.
Sonst ist licht und farblos alles um mich her, nach der Schwestern Spiele nicht begehr' ich mehr,
möchte lieber weinen still im Kämmerlein; seit ich ihn gesehen, glaub ich blind zu sein."
Ja, för det är ju tonårskärlek på hög nivå som frauenliebe und leben handlar om i början. Den där känslan då du inte kan tänka på annat än honom, inte se något annat än honom och hela tiden bultar ditt hjärta hårt i ditt bröst. Du vill bara stänga in dig på ditt rum och lyssna på musik och gråta över de känslor som svallar över dig när du tänker på honom, när du ser honom framför dig. Den känslan då du inte riktigt vet vart du ska ta vägen och du inte kan göra något åt dina känslor. Du Kan bara känna och gråta. Visst känner du igen dig? Vare sig du levde på 1800-talet eller lever på 2010-talet är det samma känsla. Olidlig men samtidigt härlig. Dunkelhet men samtidigt ljus. Det är de starka och många känslorna efter första mötet.
Dagen SD-Dagen Svin Dålig
Idag är ingen bra dag. Varför? Jo...
* Sveriges befolkning har röstat in SD i riksdagen! Jag undrar vad som håller på att hända?
* Jag vaknade med duktigt svullen hals och en tung trötthet. Blir idag alltså hemma för vård av sjuk hals.
* Jag kan på grund av detta inte träna idag
* Jag kan heller inte sjunga, vad finns det då för mening att stiga upp?
Ja, visst, jag är kanske butter, bitter och blåst, men det har man väl friheten att vara ibland. Jag drabbades även på grund av allt elände av en liten hemlängtan. Jag vet dock att jag hade varit minst lika putt hemma som här.
Vad ska jag då ägna dagen åt, om jag inte kan sjunga, inte öva? Jo, jag ska arbeta hemmifrån. Översättta, memorera och liknande. Ja, jag hoppas verkligen denna dagen blir bättre än jag förutspår...
Valvaka med touch
Hur som helst. Kvällen innehåller inte bara valvaka. Min hals är svullen så jag deppar lite och för att föra tankar åt annat håll dreglar jag över kläder på Net-a-porter. Jag röstar ja för följande...
Suck*
Men denna jäkla hals!! Imorgon ska jag bannemej ta mig i kragen och undersöka detta. Jag blir rädd, får ångest, blir arg, ledsen och orolig. Allt detta tar en massa energi, onödigt med energi. Bättre att kolla upp det.
Så, tillbaka o vaka...
Söndag idag
Lördag igår. En lördag som innhöll massa med smaskigheter. Träning, micro, tända ljus och fina filmer...och en tyst korridor.
Ja, nu har jag äntligen blivit med micro och hur ljuvligt smakade inte gröten idag på morgonen? För att fira att vi äntligen funnit varandra, micron och jag, tände jag mina hjärteljus och såg på romantiska filmer igår kväll. Vi hade det så mysigt, Mr Micro och jag.
Idag är det städning och tvättning på schemat, men även träning såklart. Min hals är dock inte riktigt ok än. Jag vet verkligen inte vad som är felet. Jag måste gå och kolla upp detta...snarast.
Hur som helst. Söndag idag. Sista dagen på denna vecka som gått i raketfart. Fortsätter det såhär dröjer det inte länge innan snön ligger på marken...Men jag har inget emot att tiden går fort.
Nähä, dags att bege sig ned i tvättstugans mörka vrå.
Sömnproblem
Det är svårt att stänga ljudet och odjudet borta. Jag gör mitt bästa med Twilight-soundtrack och tända ljus, men genom detta min mysiga atmosfär tränger festerna in från höger och vänster, från ovan och från avgrunden. Glada studenter som provar gitarr för första gången, förfriskade studenter vars gälla stämmor ljuder över den enormt höga musiken som spelas. Studenter i exstas som skriker med i sångtexter och överkänslosamma studenter som skriker på sin bästa vän, som gråter över sin kärlek och skrattar med en nyvunnen vän. Och jag som trodde köket skulle bli det största problemet...
..så vad gör då Kajsa? Ja, förutom att tända ljus och försöka stänga ute sin omgivning tar hon fram damsugaren. Hon tänker, osjälviskt, att de nog uppskattar det höga dånet mer inatt än imorgon. Hon tänker att hon kan lika gärna kan passa på att göra saker, sysselsätta sig, för sova är nästan omöjligt.
Och hon som trodde att köket skulle bli det största problemet.
Det onda mot det goda
Denna dag har gått i sagornas tecken. Jag började dagen med Tannhäuser av Wagner på DVD. I eftermiddags var jag på genrep av Faust på Folkoperan och ikväll har jag sett Twilight och New Moon.
Och på tal om att gå över till den onda sidan (som Faust) har jag likt otaliga tonåringar blivit såld på Twilight sagan. Jag kan bli sentimental av filmer, av opera och av musik. Twilight liksom en del filmer och operor och viss musik ger mig en tomhet men samtidigt en upprymdhet och uppfylldhet. Jag vill ha mer.
Det är ju helt genialiskt egentligen. En historia om två människor som älskar varandra men det finns hela tiden ett hinder - hans otroliga begär kan döda henne. Tänk att varje gång man ska kyssa den man längtar så, gör det ont och tänk att varje gång man kysser samma person måste man hålla tillbaka detta starka begär. Detta skapar en energi utan dess like, en energi som är sensuell och rent sexig. Inte undra på att alla tonårstjejer blir som galna i denne Edward.
Jag blir dock inte betuttad i honom, men däremot i kärleken själv. I dess renhet och i dess begär. Tannhäuser handlar om kärlekens olika sidor - renhet och begär och lust. Faust söker efter tappad livslust ungdomen och finner den i Margerethe, men Margarethe väljer den goda vägen. Vilken väg väljer Bella? Vilken väg är egentligen god och vilken är ond?
Läget
Men när jag satt där, framåt slutet, fick jag en lustig känsla i kroppen. Jag började frysa, och kände mig allmänt hängig. Efteråt gick jag och la mig i en av sofforna och deckade. Jag blev så äckligt trött och hade en obehaglig känsla i kroppen. Jag gaskade dock upp mig, då jag skulle ha instudering, och jag blev faktiskt på bättre humör. Men så kom det tillbaka. Sedan har det fortsatt så. Egentligen skulle jag ha cyklat på SATS ikväll, men det blir det faktiskt inget med.
Jätteroligt inlägg, verkligen, men detta är läget. Hellst skulle jag nu bara vilja vara hemma hos min lilla mamma så hon kunde stryka mig över huvudet och säga att det går över. Mitt hopp om att någonsin bli som vanligt igen är ganska litet. Men som tur är har jag två opera-dvd här hemma, kanske kan de distrahera mig lite.
Upp och hoppa
Yehu, vad jag är taggad. :D
Idag väntar instudering och besök på Musikbiblioteket. Jag har fruktansvärt dåligt samvete för att jag inte lämnat tillbaka noterna i tid...men nu ska samvetet renas.
Ha en underbar dag!! :)
Sångarglädje
Hur som helst. Konserten i Kungträdgården var mysig...om man gillar regn...och det har jag faktiskt inget emot just nu. Så ja, jag var nöjd med min lunchunderhållning. Det var sångare med mindre röster, med större röster och gigantiska röster. Det var sångare med värme, sångare med kyla och sångare med glädje och sångare med vemod. Det bjöds på allt från Schlager till Puccini. En salig blandning av saliga sångare.
På tal om schlager måste jag bara få dela med mig av vad min kära vän kläckte ur sig idag. Jag berättade om konserten i Kungsträdgården och sa att Martin sjöng schlager (Nu var det inte schlager i dagens bemärkelse, utan en fin liten vals á la långt bak i tiden...). Jennys reaktion löd:
- Vem är Schlager?! Är det någon tysk?
Ok, detta är ett tecken på att man levt lite väl djupt in i operavärlden...
Efter konserten var det sånglektion. Åh, jag blir glad bara av att tänka på den. Det känns precis som att komma hem. Ja, det känns verkligen som att komma hem. Det känns så rätt i själ, hjärta och hals. Fantastiskt helt enkelt!! Vilken fantastisk tid jag har framför mig!
Toner i Kungsträdgården
Efter denna lilla visit står sånglektion på schemat. Som Jag Längtar!! Det ska verkligen bli ruskigt roligt. Sedan är klockan hemdags och så småningom läggdags. Ingen träning imorgon alltså, men som sagt en massa annat skoj. Tiden går ju så fort när man har roligt och roligt ska jag verkligen ha imorgon.
La, la, la, la, laaaaa
Att jag blir med micro i helgen gör att det öppnas en helt ny värld, en värld utanför Varma koppen currykyckling och Varma koppen grönsaker. Äntgligen kan jag få min havregrynsgröt på morgen!
Sådär allmänt börjar allt liksom lägga sig, ordna upp sig och jag känner mig lättare för var dag. Däremot blir jag tröttare och tröttare varje morgon. Jag vaknar och vänder mig igen, att gå upp känns som en omöjlighet. Idag var givetvis inget undantag, men när jag likt en zombie ändå lyckats genomgå morgonritualerna i form av frukost, dusch, påklädning och sminkning, och jag var påväg till skolan med musik i öronen blev var på ett sådant fruktansvärt bra humör. Luften jag andades vad höstluft, frisk och fräsch. Musiken var härligt energisk och solen sken på trädkronorna där löven faktiskt börjat skifta färg. Dagen hade potential och dagen har fortfarande potential. Jag ska ikväll träna på älskade SATS, där Cykling och core står på schemat.
Go mig!
Vintersaknad?
Är det väldigt konstigt att i mitten av september längta efter vintern? Är det konstigt att längta efter vinterkläder, snö och mörka dagar? Är jag helt knäpp när jag saknar känslan av frusna tår, halka och snödrivor?
Vad jag längtar efter är egentligen inte kyla, halka och mörker. Jag längtar efter känslan när vintern är här. Jag tänker på förra året, på känlsan precis innan jul. Det var en märklig och speciell tid men ändå med känslor och en stämning jag kan sakna.
Jag längtar egentligen inte efter kylan. Jag längtar efter att sitta på ett fik och se ut över vinterlandskapet, Stockholm i snö, känna värmen från tekoppen och dofterna från pepparkakor och saffran, kanel och glögg.
Jag längtar egentligen inte efter halkan. Jag saknar efter de gånger jag sprang till bussen i pälsen och höga stövlar. Då jag nästan halkade omkull, men hann i tid.
Jag längtar egentligen inte efter mörkret. Jag längtar efter att tända ljus, doftljus, värmeljus och ljus i alla dess former. Jag längtar efter att i ljuset och i doften av de tända ljusen lyssna på jazz och julmusik.
Det Är konstigt av mig att i mitten av september längta efter vintern, men jag gör det. Jag längtar och saknar stämningen och känslorna.
Jag hade inte haft något emot att i vinter bära kappa i getpäls och höga stövlar båda från Burberry Prorsum
Tosca med Bryn och träning med SATS
Så nu sitter man där igen, lite mållös men otroligt lycklig.
Imorgon väntar sånglektion igen, övning och givetvis träning! SATS in my heart. :)
Bryn, Bryn, vad är det du gör?
Började som sagt dagen med Tristan på DVD, och slutar med The City från MTV...
...nej, så får inte dagen sluta. Just nu ljuder nämligen Bryn Terfel från mina små högtalare i datorn. Alltså, denna man!! Vad finns det att säga, han har något...
Så dagen avslutas med lite Bryn. Hur börjar dagen imorgon? Det återstår att se, det jag vet är att jag har tvättid som jag ska försöka att inte missa denna gång.
Det slog mig dock plötsligt att jag ju lånat en DVD med Bryn. Det är ju själva Tosca, men filmen ska inte lämnas tillbaka förrän på tisdag. Jag kan inte se den ikväll, det får bli ett projekt för morgondagen.
Men nu, mina vänner, god natt!
Tristan och Isolde
Ni vet den där känslan när man har varit på konsert, den där tomheten, mållösheten. Så känner jag nu. Det finns ingen musik som passar att lyssna på, ingen film som passar att se. Det finns inga kläder som passar för mitt humör och det finns ingen mat som machar mitt sug. Ingen aktivitet i världen passar.
Vad gör man?
Från otroliga tider och mot nya
Ikväll tänker jag på sommaren, men ikväll får jag inte längtan tillbaka. Ikväll ler jag och skrattar för mig själv. Vilken fantastisk och otroligt händelserik tid. Soundtracken var Kids-MGMT, Stay with me-The Ark, That's my name-Edward Maya, Natteravn-Rasmus Seebach. Sommarkvällarna var ljumma, dagarna var varma (i alla fall första delen av sommaren). Dagarna var lata och nätterna heta. Livet var härligt och vardagen långt borta.
Nu går vi mot höst. Jo, det gör vi faktiskt, men det känns ok. Det känns faktiskt mer än ok. Det kommer bli en sådan fantastisk höst, en fantastisk vinter och en fantastisk fortsättning. Sommaren var härlig och händelserik, men hösten kommer bli lik ingen annan.
Ikväll tänker jag på sommaren, men längtar till höst och kyla. Jag sneglar på lådan med vinterstövlar, jag sneglar på pälsen och på handskarna. Vad kommer vi få uppleva tillsammans? En sak vet jag, och det är att det blir mycket.
Ahh
Stockholm är gråare än på mycket länge, men i min lilla graderob är allt solsken och gnistrande. Här spelas musik som målar väggarna i alla möjliga färgglada nyanser. Här är stämning en på topp och det existerar endast positiv energi. Detta beror på ett antal saker.
1. Jag har städat. Lika skönt varje gång.
2. Jag har inhandlat en vattenkokare som just nu är min bästa, bästa vän. Den är så svart och blank i pälsen.
3. Allt löser sig! Ja, det är sant, allt har löst sig och det bättre än vad jag väntat mig.
Nu är det helg på riktigt, nu kan jag slappna av, nu är jag ledig även till sinnet. Yehuu! Jag är taggad och förväntansfull, detta kommer verkligen bli en bra höst.
Håll i er, för nu kanske det blir åka av...
Jag har verkligen haft tur med människor jag valt att arbeta med, eller som för den delen valt att arbeta med mig. Jag känner verkligen att jag har människor som står bakom mig, som stöttar mig och som vill mitt eget bästa. Jag har givetvis alla där hemma, men faktiskt fler än jag tror här uppe. Nu håller vi tummarna, tårna och allt som finns i närheten och hoppas på det bästa. Kanske kommer detta rent av bli riktigt bra!!
"det löser sig..."
Min ambition innan sommaren var att lära mig Dyveke sange, en sångcykel komponerad av Peter Heise. Men i och med att min sommar blev en återhämtningssommar snarare än en arbetarsommar, blir det höstens projekt. Nu ska jag bara hitta en glad och trevlig pianist som vill lära sig denna fantastiska cykel. Och sådana finns ju gott om på skolan.. :)
Det Är vekrligen en fantastisk sångcykel och en fantastisk skildring av denna Dyveke som genomgår en sådan otrolig resa. Från norska fjällen till Prins Chirstians sängkammare. Hon är bara runt 15 år när han kommer och tar med henne till Köpenhamn. Visst är hon trollbunden och visst är hon nyfiken, men hon är 15!
Hur som helst. Fantastiskt.
Idag har jag för övrigt varit och tränat cykling och core på Sats. Cyklingen var riktigt kul. Jag får erkänna att jag var lite rädd för denna aktivitet, men det passar nog mig ruskisgt bra. Få ta ut sig allt vad man har. Mums.
Min dröm...
Jag, endast jag, kan bestämma hur vägen kommer se ut, i alla fall är det jag som måste göra valen. Sedan kan både det ena och det andra komma i vägen eller omdirigera min väg, men jag gör ändå valen. Det är mina val, min väg och min dröm.
Jag, endast jag, kan verkligen veta vad som är bäst för min utveckling, vilken väg som är bäst för mig just nu. Ingen annan kan bestämma hur jag ska uppfylla min dröm eller bestämma hur bra jag ska bli.
En väg som kanske är bra för den ena är kanske inte bra för den andra. Det är så individuellt och så olika beroende var man är i utvecklingen.
Mitt mål är att en dag stå på stora scener och kunna ge mig an den stora konsten att spela och sjunga opera. Vägen dit är lång, vägen dit är oviss men vägen är min, bara min.
Don Giovanni vs Göran Järvefelt
Men som sagt, kanske var det jag och kanske bör man se hela föreställningen innan man ratar. Att jag blir trött på det lama skådespeleriet har förmodligen att göra med att jag läser en bok om Operaregi. Det är Göran Järvefelt som skrivit en bok, mer likt en självbiografi men faktiskt ganska intressant. Han har i alla fall några ruskigt bra poänger. Opera blir opera först när sången är fantastisk med även när skådespelet är äkta!
Nä, men jag ska kanske ge de där gamla rävarna en chans ändå...vi får se...Men visst har jag rätt när Don Giovanni, självaste Don Juan, måste ha en dragningskraft! Se bara på Johnny Depp, han fångade i alla fall mig i filmen om samme kvinnotjusare...
Vad händer?!
Kom i Shape med Shape på Sats
Solen skiner, det känns som vår, Plaza väntar på mig, jag är fortfarande glad efter träningspasset och imorgon är jag lektionsfri. Tänk vad livet är härligt, This Is My Life!
God Morgon...
Anledningen till allt detta vridande har att göra med att jag denna veckan har en del att ta itu med. Jag vet att jag kommer möta motstånd och vet att jag måste väga varje ord. Jag kan ännu inte tala om vad det gäller, men låt mig säga som så, att de handlar om mina sångstudier. Är det värt det? OM det är...
Söndagssysslor
Är nu nyss hemkommen efter en otroligt mysig brunch innehållande Formidabelt Folk, Film och Flera Fantastiska bröd! Någon kan verkligen det där med att baka, och det är inte jag...
Men äta och njuta kan jag, och det har jag gjort.
Nu fortsätter jag min genomgång av skivor, men snart är jag nog trött på konstig musik och ger mig nog ut på en promenix runt Djurgården med lite riktig musik i öronen. Vad som sedan är riktig musik får väl stanna hos mig, allt är relativt. Men promenera vill jag göra om jag bara kan få baken min upp från stolen och fötterna mina ner i promenadskorna. Med lite sats ska det nog gå (märk skillnad SATS och sats...även om sats i båda bemärkelserna stämmer)
Söndagsmorgon
Det är ganska spännande att gå igenom någon annans skivsamling, det kan säga en del om en person. I detta fall är det lite klurigt, men jag börjar få grepp om henne. Men det finns allt från Depeche Mode och Coldplay till Britney Spears och Destiny's Child. Jag tänker nog att Brittan, DC och liknande skivor är sådant som alla har i sin samling och är därför inte så viktigt att ta hänsyn till när jag klurar ut denna människa.
Snart ska jag bege mig till en klasskompis på brunch. Mysigt värre!!
Longlasting-kick-ass-operasångerska!
Yes, It's saturday, och jag har inlett operation sanering. Jag inser nu att detta är något som kommer ta tid, men jag vill göra det grundligt. Inget slarv här inte!
Men nu måste jag vila från detta skitarbete och ut och fixa lite ärenden och öva en stund. Det blev ingen övning igår, så jag får ta det idag istället. Kanske hinner jag med ett litet träningpass också. Om min kära vän Jenny lever idag hade det varit trevligt med lite sällskap. Vi har nämligen gjort en deal - istället för att ta en fika, tar vi ett träningpass tillsammans! Och vårt mål är inte Beach 2011, utan Longlasting-kick-ass-operasångerska! Oh, yes!
Sångmys!
På bilden nedan får Du även en glimt av min garderob/hem...
Thank god it's Friday!
Jag har bland annat skaffat träningskort på SATS! Ja, du såg rätt, jag ska börja träna igen. Jag tränade med Jenny igår och fick en sådan kick, så nu finns ingen återvändo.
Allmänt börjar jag komma tillbaka till verkligheten, även om det är så otroligt mycket att göra, ärenden att springa och saker att handla...för vilka pengar? Jodå, Csn är på väg.
Ikväll blir det sångmys och i helgen kanske jag kan få lite tid till att göra mig hemmastadd i mitt nya rum...min nya garderob...min nya bostad.
2010-09-02 Tak över huvudet?
Ja, då har jag spenderat första natten i min nya lya, eller ska jag säga min nya garderob? Hur som helst har jag nu fast tak över huvudet och det är faktiskt en befrielse, även om jag inte sagt nej till ett något vackrare tak…
Jag har dock inhandlat massor med ljus, då jag kommit på att om man släcker ned och istället tänder ljus kan man förvandla det mest horribla rum till mysigt. Det slog mig även igår kväll att detta är första gången jag bor själv på riktigt. Det har jag ju längtat så efter. Visst känns det ovant och annorlunda och jag kan ännu inte riktigt kategorisera känslorna inför det, men jag tror jag trivs med att rå om mitt eget… rum.
Idag har jag tusen ärenden att göra, men mellan dessa ärenden ska jag även ha instudering och sånglektion. Det ska bli så spännande och roligt…
2010-08-29 På väg...
När jag skriver detta är jag åter på väg till Stockholm. Mitt hjärta var tungt när jag lämnade Växjös perrong. Jag ville åka, men jag ville inte lämna. Det var inte förrän idag jag insåg att jag inte längre kan hålla fast i sommaren, hålla i allt som hänt, hålla det kvar. Jag försökte in i det sista, jag försökte verkligen, men tillslut gled det ur mina trötta händer.
Det har hänt så otroligt mycket denna sommar, och ingen är sig lik. Det har liksom känts som något helt nytt, något revolutionerade, likt en gigantisk förändring. Vi är ingen sig lik, vi har alla gjort en resa, tillsammans, och nu ska resan fortsätta, men på våra egna håll.
Jag ville verkligen inte släppa taget, inse att allt måste ha ett slut. Jag visste att jag var tvungen att släppa, skita i det och gå vidare, men jag kunde inte. In i det sista förnekade jag slutet.
Nu sitter jag åter på väg hem till Stockholm och mitt hjärta är lättare än på mycket länge. Det finns ingen återvändo, jag har släppt taget. Nu väntar vardagen. Samma vardag men annan människa. Framtiden ser ljus ut, mina vänner!